Lotsa lust, lek och lattjo.

Jag har aldrig riktigt begripit den aversion som så många har mot teve och då främst gentemot barns tevetittande. (Visserligen kan jag förstå kritik om man låter teven vara en barnvakt och ständigt där istället för annat livskraftigt.) Som vuxen är jag mycket förtjust i att medvetet välja att se diverse bra på teve; program som inte bara sätter fart på tankeverksamheten, lär mig saker och öppnar mig för nya världar utan för att jag också får känna en massa saker. Att investera i tex en karaktär eller en handling och känslomässigt följa den är fullt av näring på så många plan! Plus att jag kan njuta i timmar av bra skådespeleri, smart manus och en rad värdefulla aspekter som talar till mig som person. För att inte tala om när ett teveprogram tar ut ny riktning och kanske visar en sida av mig själv jag inte visste ville fram och ut; kanske en ny dröm som vill sin väg! Samma gäller barn; jag är grymt förtjust i att se när barn förhåller sig till alla världar som öppnas via teve och jag lotsar gärna medvetet program tills dess de själva kan välja. Jag väljer då bort, precis som jag gör som vuxen, de aggressiva och mörka programmen vars syfte bara är att med hela handen peka tomhet, mörker och död. (Eller som min partner brukar säga; “Trehundra dokumentärer om Hitler varje kväll och inte en enda om Gandhi.”) Det, att vi väljer bort vissa program, innebär inte att vi värjer för livets mörkare sidor utan att vi väljer de program som verkligen skildrar det svåra i livet om det är det vi vill se (och där vissa tex thrillers eller dokumentärer om just WW2 faktiskt kan vara fulla av verkligt liv). Crap som Transformers och liknande väljer jag gärna bort men jag har också den djupaste respekt för att barn plötsligt kan vilja välja själva. Det är då inte min sak att problematisera eller krångla med deras samtid även om jag kan ha ett respektfullt samtal om hur man kan se och titta på livet på så många olika vis.

Som allt annat handlar tevetitt i min värld om att medvetet välja och att gå i livet så medvetet jag bara kan. Att lotsa barn i att just medvetet välja är att visa dem inte bara väg utan ett förhållningssätt; att kanske söka lust, lek och lattjo och hitta sig själv däri.

0000000000000000000000000000000

Gå med i Medvetet föräldraskap och läs mer texter av den här karaktären.

Här finns mer info om mig: Yvonne Hedlund eller här Om mig.

Här hittar du mina bloggtexter: Blogg

 

 

Leave a Reply